Strul!

Jag tror min läkare är lite stressad. Eller lite väl stressad. Fick läkarintyget idag. Hon har skrivit in saker som inte riktiga (läs:alls) stämmer. Hon uteblev från avstämningsmötet. Hon är sjukskriven på halvtid och därmed näst intill oanträffbar…
 
Känns inte bra alls…
 
Blir jättestressad faktiskt. Ska prata med terapeut-Stefan på måndag. Fy fan vad stresskänslig jag blivit! Inte kul…

Frus_tra_tion!

Ghaaaaaaaaa! Sambons mobil funkar inte… Vilket betyder att jag inte kan ringa honom… Vilket betyder att jag inte kan berätta att det ska (enligt hemsidan) finnas kopparfärg på biltema igen och flirta med han så han köper med sig en burk hem efter jobbet…
 
Vadå vänta tills imorgon när vi ändå ska till citygross? Nä, NU vill jag ha den… NU NU NUUU!
 
Vi kan ju konstatera att Concertan inte riktigt rår på mina impulser och fixeringar. För idag har jag kommit ihåg den…
 
Lika så det här med kalender och planering… Det är ett gissel! Det jag hade planerat på förmiddagen idag blev inte av, utan blev ett fint kryss där. En ”normal” människa rycker på axlarna (om det inte var nåt underbart speciellt så man blir besviken) och gör något annat istället.
 
Jag? Öh… Vad ska jag göra…? Öh… Hmm…. Jag skulle ju dit… Öh… Hmm… Kanske kan… Eh… Var var jag… Öh… Nä… 
 
Tankegångarna på ett ungefär… ^^
 
Så är läget idag…

Bakläxa…

Concertan gav mig mer ork att ta itu med saker. ADDn fick mig att glömma bromsen. Så i vanlig ordning blev det för mycket i veckan som gick -vilket märktes inte minst på bloggen. När jag inte uppdaterar den är jag stressad, utmattad och alldeles för uppe i varv. Jag hinner inte ens göra/tänka på det som jag tycker är kul!
 
Så nästa gång det uppdateras dåligt -säg åt mig, då är jag inne i en negativ spiral…
 
Ja, som sagt så har det hänt mycket denna vecka och så småningom så kanske jag kommer ihåg att nämna allt. Men det jag inte hunnit är skola om mina små sticklingar. Inte plantera om jordgubbsplantorna. Inte jobba med skänken. Jag har inte ens haft lust till att besöka mitt pysselrum…
 
Igår hade jag terapin som jag går via psykiatriska rehabiliteringen. Vi diskuterade kring min brist på broms och acceptans att jag inte har full kapacitet. Så vi jobbade kring att dela upp mina dagar, planera kring en kalender och sen shoppade jag. En ny fin kalender. I form av en plånbok. Genialt!
Lilla kalendern, vänlig i storlek, kortfack och till fack för sedlar och mynt! Helt otrolig!
 
Dock känner jag att den är lite strikt och ordentlig och vuxen. Inte helt jag. Så jag måste nog piffa till den men både bling och rosa…