Ja jösses vad tiden går!

Det har har ju hänt lite sen sist om vi säger så. Det har gått 13 månader sedan jag besökte öjn igen för första gången efter att jag flyttade till Halmstad.

Och jag har nu bott här i Visby i 10 månader… 😂

Ja, vad kan man säga? Ibland går det fort, men det vet ni ju som känner mig.

Efter ett byte bor jag nu i en underbar lägenhet på markplan med en liten trädgård! Vi som delat en etta på 35 m² i flera år har nu en tvåa på 66 m² och det kändes till en början helt gigantiskt.

Tindra den gamla tanten hänger med ännu och verkligen älskar att ha egen mark att patrullera igen. Vi som inte ens haft balkong -eller sol för den delen heller- på flera år. Som hon njutit soliga dagar i somras!

Jag har ännu inte packat upp allt och kommit i ordning helt. Dels beror det på den enorma ansträngning som en flytt innebär både fysiskt och psykiskt men också på att det har bli en del massiva projekt här hemma. Bland annat så har mina svartbruna bokhyllor blivit antikvita. Det var ett evighetsprojekt minst sagt. Mer om allt sånt i andra inlägg.

Men nu säger vi god natt för idag!

Mitt livs kärlek!

För första gången på nästan sju år har jag besökt Visby igen. Nu förstår jag varför det inte blivit av att åka dit.

I samma stund som jag klev av planet kände jag att jag äntligen återvänt hem!

Jag hade fruktansvärt svårt att förmå mig till att åka tillbaka till Halmstad och en planerad tripp på fyra dagar blev drygt två veckor!

Själen kom till ro och kreativiteten vaknade till liv igen! Jag blev tvungen att införskaffa akvarellfärger (som jag egentligen inte en gillar särskilt mycket!) för att kunna måla! På den nivån av uppvaknande blev det!

Det blev mest lite färg och teknik-övningar just pga att akvareller inte är mitt favoritmedium.

Målarsällskap fick jag också av brorsdottern som alldeles tydligt brås på sin faster! 😉

Vi passade även på att plocka löv och göra rosor av lönnlöv så svägerskan fick en höstig bordsdekoration.

Dessutom har jag gosat så mycket snäll bebis att jag klarar mig till nästa besök. Om det blir snart dvs. Bebisar är helt underbara varelser -när man lånar dom!

Jag längtar redan tillbaka, det är Visby som har mitt hjärta!

Kurragömma!

Jag har en anslagstavla/moodboard/ som jag själv gjort för många år sen nu. Den har hängt med många flytter – ja, till och med var den med oss när vi bodde i husvagnen!

Det är en väldigt enkel konstruktion. En ganska platt låda av kraftig kartong som jag klätt med ett Tilda-tyg och dekorerat med ett band.

På framsidan är tyget inte limmat vilket gör att det inte blir särskilt synbara hål efter häftstiften.

Nu har den tavlan dessutom fått ytterligare en funktion:

Den får husera vår router som var alldeles lagom i tjocklek för att få plats där i! Syns inte finns inte!

Och bor man litet (med för mycket saker) så måste man ha lite kreativa lösningar… 😎