En konservknäppis?

Alla uppmanas ju till att ha en krisberedskap hemma -för att klara ett längre elavbrott vid tex storm, kaos vid ett terrorattentat eller nåt så enkelt en kollapsad vattenledning (nu senast i Gävle) eller ett bankhaveri så kortbetalningar inte funkar på en dag?

Ja, jag får väl erkänna att jag är en sån som idag kallas prepper. Fast i mina ögon handlar det om sunt förnuft. Jag växte upp hos min mormor som levt igenom två världskrig i Finland oh som sedan dess alltid såg till att ha ett välfyllt skafferi för tider av kris. Den mentaliteten har jag fått med mig -och har räddat mig många gånger genom både strömavbrott med bäbis som vill ha mat NU, till tider utan inkomst till mer än precis täcka hyran.

Skafferiet har varit en trygghetsförsäkring genom allt det. Och när vi bodde på Gotland och då drabbades av flera strömavbrott av varierande längd kompletterades matskafferiet med vattendunkar och ett campingkök. Och ja, det är det som är min prepp -ett välplanerat skafferi och några dunkar vatten. Inte någon prepping för år…

Nu kanske ni tänker att en prepper ska vara en mer eller mindre galen ensam man som tänker på zombieapokalyps och vill bygga en undergångsbunker och fantiserar om en samhällskollaps, typ amerikansk doomsdayprepper? Det är en nidbild och fördom som är svår att bli av med har jag märkt.

Jag skulle vilja påstå att det är precis tvärt om i Sverige. Nog finns även här enstaka lonewolves inom pngreppers -men flertalet är familjefäder och mammor. Ofta välutbildade eller som har haft samhällsbärande arbeten. Efter att jag insåg att mitt sunda förnuft, som jag sett det, kallades för prepping så har blivit bekant med allt från militärer till bönder, lärare till hantverkare, ingenjörer till ekonomer. Alla har samma insikter om hur sårbart Sveriges infrastruktur är pga dåligt underhåll och hur ansträngda samhällssystemen är till vardags -tänk då situationen som blir vid en kris.

Jag har däremot inte träffat en enda som bygger bunker eller hoppas på samhällskollaps. Man förbereder sig för det värsta men hoppas på det bästa. Och vad gäller att preppers skulle vara egoistiska och samhällsfrånvända är det dummaste jag hört!

För det första har vi tagit vårt ansvar till att inte vara de som i första hand behöver samhällets akuta hjälp vid en kris vilket frigör resurser för alla de som inte har möjlighet själva -gamla, sjuka, funtionshindrade exempelvis. Dessutom vet jag flertalet som även räkat in andra i sin krisberedskap -en ensam äldre granne, en ensamstående mamma med litet barn oh så vidare.

Det är dags att en gång för alla få bort fördomarna kring ORDET prepping -och inse att det handlar om att ha en beredskap hemma -precis som samhället uppmanar alla. Flera kommuner har påbörjat kampaner för att sprida kunskap, och under våren som kommer ska MSB (myndigheten för samhällsskydd oh beredskap) lansera en omfattande kampanj.

Hur mycket ska man då ha? Och VAD? All sådan information hittar du hos bland annat Din säkerhet eller din kommuns hemsida.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s